Madeira 2010, dag 8, Levada do Paúl

17 april. Bra väder vid hotellet, men vi tog oss upp till bergsplatån Paúl da Serra där det var dimma och bara 6 grader varmt. Vi parkerade vid monumentet Senhor da Montanha där Jesus skymtade i diset.

6 ton tung är han och gjord i vit marmor.

Det finns fler religiösa symboler nedanför hans kulle. Här är bröden och fiskarna, ocskå de i vit marmor. Men är det inte ett bröd för mycket?

Levada do Paúl korsar vägen ett par hundra meter nedanför monumentet. Den löper på 1300 meters höjd och  samlar upp vatten utefter kanten av den stora platån Paúl da Serra. Så här högt upp verkar naturen karg, men det beror mest på århundraden av avverkning och även en skogsbrand för ett antal år sedan. De gula buskarna är ärttörne, vackra men ruskiga taggbuskar med tätt sittande, hårda, långa och sylvassa taggar.

Vi var inte ensamma om att vandra utefter levadan.

Här korsar en gammal stenlagd väg levadan.

En bit efter att man korsat vägen kan man ta sig upp på en bergstopp åt höger och få en fenomenal utsikt över dalen. Åt andra hållet kan man beundra den här magnifika bergsväggen.

Kort härefter började det regna och vi vände mot bilen igen. På vår hem över platån stannade vi till vi den smått bisarra baren/restaurangen/hotellet Jungle Rain Cafe.

Interiören ska föreställa en djungel.

Internetcafé är det också. Fast Gunilla lyckades inte skicka sitt mejl, taskig kommunikation på grund av regnet sa servitören. Det konstgjorda trädet sover för tillfället.

Till och med stolarna har svans.

När vi kom tillbaka till hotellet hade myror skapat en egen vandringsled på köksväggen. Vadan detta?

Jo, de hade hittat ett paket med riktigt smaskiga kex. Det var väl gott så länge det varade. Sedan kom hotellstäderskan med sin största sprayflaska och så var det slut på det roliga.