Madeira 2010, dag 3, Levada da Janela

12 april. Levada da Janela är vår favoritlevada och ett måste om man har vägarna förbi Porto Moniz. Den är lätt att gå, åtminstone i början, och man bjuds på svindlande vacker utsikt närhelst det är fri sikt ut mot dalen. I botten av dalen rinner Ribeira da Janela. Vi gjorde den här fina vandringen två gånger under årets Madeirabesök.

Även här ser man spår efter den omåttligt regniga våren i form av ras och nerfallna träd. Omfattningen är dock inte lika stor som på södra sidan. Här har ett eucalyptusträd gett upp i den uppluckrade marken och fallit över levadan.

Sa jag att det gett upp? Det var ju fel, den kala stammen skjuter förtvivlat skott åt alla håll, som en galen pistolero på en otämjd häst.

Har har ett helt rotsystem elegant glidit ner med trän och allt och lagt sig över levadan. Träden är bortsågade, men resten har man ännu inte lyckats forsla bort. Avsnittet med trianglarna i förgrunden är en del av levadaväggen som är lite lägre än normalt. Det är till för att vatten ska kunna forsa över kanten när det blir för hög nivå. På så sätt kan man kontrollera exakt var en översvämning ska ske. Trianglarna är till för att man ska kunna fortsätta passera även när det rinner vatten.

Här har ett stycke bergssida rasat ner. För det mesta går levadan i själva berget, men här har det varit lösare och man har varit tvungen att flytta levadan några meter in. Personen som syns på levadan ger en föreställning om proportinerna.

Här har vi just tagit oss igenom den första tunneln och kommit ut i en ravin på andra sidan med ett vackert vattenfall.

Vi fortsätter mot vattenfallet längst in i ravinen.

Man har byggt ett skydd mot vattnet, något som vi är tacksamma för.

Här har vi kommit en bit och ser ravinen och vattenfallet på håll.

Här har vi kommit fram till ett levadeiro-hus som klänger sig fast i bergssluttningen. En rejäl regnskur fick oss att vara glada att vi hade paraplyer med oss. Det finns två sittplatser med skydd för regnet. Fast här har solen tittat fram igen. Levadan rinner under terrassen och fortsätter i dunklet i bakgrunden.

Från terassen såg vi det här raset. Ett stort stycke mark har helt enkelt släppt taget och kanat utefter berget. Det har dragit med sig rubb och stubb och lämnat en sträng av kalt berg efter sig.

Kommentera